Jag har följt börselmarknaden i åratal, och en sak återkommer hela tiden: de flesta finländska hushåll läser dagens pristabell som en busstidtabell på ett främmande språk. De ser siffrorna. De vet inte vad de ska göra med dem.
Det är inte deras fel. Elbolagen visar pristabellen men förklarar sällan vad den betyder i konsumentens vardag. Nord Pools data är offentlig, men att tolka den kräver sammanhang.
I den här artikeln ger jag det sammanhanget. Vi går igenom hur pristabellen är uppbyggd, vad varje siffra berättar och hur en pristopp uppstår. Framför allt — hur du använder informationen till din egen ekonomis fördel.
Artikeln är skriven för finländska hushåll med börselavtal. Du behöver ingen bakgrund i ekonomi eller teknik. Du behöver bara en vilja att förstå systemet som du betalar för varje månad.
Nord Pool publicerar för varje dygn (day-ahead)
Nästa dags priser syns eftermiddagen innan
Typisk besparingspotential genom tidsstyrning av förbrukningen
Månadens dyraste timme jämfört med 0,3 cent/kWh den billigaste (mars 2025)
1. Varför är timpriset viktigare än månadsmedelvärdet?
När elbolaget skickar månadsfakturan står det ofta en enda siffra på den: månadens genomsnittliga börspris. Låt oss säga att det har varit 6,4 cent/kWh. Det känns begripligt och tydligt.
Men den siffran är vilseledande — inte fel, men ofullständig. Det är som att säga att det i april var i genomsnitt 8 grader varmt i Helsingfors. Tekniskt sant.
Men det säger ingenting om att det var -3 grader på morgonen och +17 på dagen. Du skulle inte klä dig förnuftigt utifrån det.
Att förstå timpriset fungerar på samma sätt. Månadsmedelvärdet berättar hur mycket du har betalat. Timpriset berättar när du har betalat för mycket — och när du kunde ha sparat.
Konkret exempel från mars 2025 (källa: Nord Pool FI):
- Månadens lägsta timpris: 0,3 cent/kWh (nattetid, en timme med riklig vindkraft)
- Månadens högsta timpris: 28,4 cent/kWh (en vintermorgon, -18 °C)
- Månadens medelvärde: 7,1 cent/kWh
Ett tvättprogram på 1,5 kWh under den dyraste timmen: 0,43 €. Samma program under den billigaste timmen: 0,005 €. För en enskild tvätt är skillnaden liten. Gånger 300 tvättar per år, 300 diskmaskinskörningar, 50 elbilsladdningar och en varmvattenberedare varje dag — skillnaden växer till hundratals euro.
2. Var kommer börselns timpris ifrån — Nord Pools mekanism
Innan du kan tolka pristabellen måste du förstå var siffrorna kommer ifrån. Det är inte komplicerat — det är handel i sin enklaste form.
Nord Pool är en auktion för el
Nord Pool är den nordiska elbörsen som fastställer elens timpris i Finland, Sverige, Norge, Danmark, Estland, Lettland och Litauen. Börsen fungerar enligt en så kallad day-ahead-modell: varje vardag kl. 13–14 publiceras alla 24 timpriser för följande dygn på en gång.
Mekanismen fungerar så här: elproducenterna — kraftverk, vindparker, vattenkraftverk — lämnar sina bud. Var och en säger: "Jag kan leverera X megawatt till priset Y euro."
Köparna — elbolag och industrianläggningar — lämnar motsvarande köpbud. Nord Pool sorterar buden från billigast till dyrast och ritar två kurvor: en utbudskurva och en efterfrågekurva.
Där de korsar varandra ligger marknadspriset för den timmen. Alla säljare får samma pris oavsett vilket pris de bjöd — det kallas enhetlig prissättning.
Varför varierar priset så kraftigt?
Orsaken till variationen är det som ekonomer kallar marginalproducenten. När efterfrågan är låg (nattetid) räcker billiga kraftverk — kärnkraft och vattenkraft — för att täcka den. Priset är lågt.
När efterfrågan ökar (morgontopp, vinterkyla) fylls deras kapacitet och nätet behöver dyrare kraftverk. Just det sista och dyraste kraftverket som behövs bestämmer hela marknadspriset — även för de billigare producenterna.
Observera: Expertkommentarerna i artikeln bygger på offentligt tillgängliga inlägg och publikationer från energibranschen. De är allmänna beskrivningar av marknadsmekanismer och inte personliga råd.
Finlands särdrag: prisområde och överföringsförbindelser
Finland ingår i den gemensamma nordiska marknaden, men under betydande köldperioder eller när överföringsförbindelserna är begränsade kan Finland bli ett eget prisområde. Då kan Finlands pris skilja sig kraftigt från priset i Sverige eller Norge.
Det är viktigt att veta när du läser pristabellen: tabellen på den här webbplatsen visar alltid priset för Finlands område (FI), inte ett nordiskt medelvärde.
3. Så läser du dagens pristabell — fält, siffror och färger förklarade
Du öppnar Porssisahkonhinta.nets pristabell. Framför dig finns 24 rader — en för varje timme. Vi går igenom vad varje uppgift betyder.
Timkoden: vad "kl. 14–15" betyder
I pristabellen anges varje timme med start- och sluttid. "Kl. 14–15" betyder att all el du förbrukar mellan kl. 14.00 och 15.00 faktureras till den timmens börspris.
Det är en avgörande detalj: om tvättmaskinen startar kl. 14.58 faktureras programmets första minuter till priset för kl. 14–15 och resten till priset för kl. 15–16. I långa program är en sådan uppdelning helt normal.
Pris: cent/kWh — vad siffran betyder i praktiken
I pristabellen visas priset i cent per kilowattimme (cent/kWh). Ett exempelvärde är 8,45 cent/kWh. För den siffran betalar du bara energidelen. På din slutliga elräkning tillkommer:
- Elbolagets marginal (vanligtvis 0,20–0,60 cent/kWh)
- Överföringsavgift till nätbolaget (beror inte på tidpunkten)
- Elskatter (2,79 cent/kWh år 2026, hushåll)
- Moms 25,5 %
Praktiskt exempel: när börspriset är 8,45 cent/kWh är det totala energipriset som faktureras, med marginaler och skatter, vanligtvis 15–18 cent/kWh. Pristabellen visar alltså marknadskomponenten — inte hela fakturans pris.
I kostnadsjämförelsen mellan fast avtal och börselavtal redovisas uppdelningen av hela fakturan tydligt. Tabellen på den här webbplatsen har också ett momsval som visar priserna som konsumentpris inklusive skatt.
Färgkoden — varför är vissa timmar röda och andra gröna?
De flesta pristabeller använder färgkodning för att visa timmens prisnivå i förhållande till dagens medelpris eller ett absolut pris.
| Färg | Prisnivå | Handlingsråd |
|---|---|---|
| 🟢 Mörkgrön | under 2 cent/kWh | Exceptionellt billigt — ladda allt som går |
| 🟢 Ljusgrön | 2–5 cent/kWh | Förmånligt — bra tid för energiintensiv förbrukning |
| 🟡 Gul | 5–10 cent/kWh | Normalt — använd med eftertanke |
| 🟠 Orange | 10–20 cent/kWh | Dyrt — skjut upp onödig förbrukning |
| 🔴 Röd | över 20 cent/kWh | Pristopp — undvik all förbrukning som inte är nödvändig |
Färgkoderna är en visuell snabbguide — med en blick på tio sekunder ser du vilka timmar du ska utnyttja och vilka du ska undvika.
Dagens medelpris — hur beräknas det?
Under eller ovanför tabellen visas ofta dagens medelpris. Det beräknas som det aritmetiska medelvärdet av alla 24 timpriser.
Det är en användbar jämförelsesiffra: om en timme ligger klart under medelvärdet är den förmånlig för att vara den dagen. Om en timme är mer än dubbelt så dyr som medelvärdet är den dyr.
4. Vad berättar en pristopp egentligen?
Pristoppen är pristabellens mest dramatiska inslag: en timme då priset kan stiga till fem–tio gånger dagens median. År 2025 hade Finland 68 timmar då priset översteg 20 cent/kWh (källa: ENTSO-E Transparency Platform).
En pristopps anatomi — vilka faktorer orsakar den?
En pristopp uppstår oftast genom samverkan mellan flera samtidiga faktorer:
Faktor 1: Vädret
Kall luft ökar uppvärmningsbehovet kraftigt. Vindstilla minskar vindkraftsproduktionen. I vinterkyla kombineras dessa två faktorer på sämsta möjliga sätt.
Faktor 2: Överföringsförbindelser
När överföringskablarna är vid kapacitetsgränsen eller ur drift på grund av avbrott blir Finland mer isolerat till sin egen produktion. Det höjer priset.
Faktor 3: Driftstopp i kraftverk
Ett oplanerat servicestopp i ett kärnkraftverk kan på ett ögonblick ta bort hundratals megawatt kapacitet från marknaden. Fingrid publicerar kapacitetsuppgifterna öppet.
Faktor 4: Förbrukningstopp
På vardagar kl. 07–09 och 16–20 är elförbrukningen som högst. De timmarna är strukturellt mer utsatta för pristoppar.
Central insikt: En pristopp betyder inte kris — den betyder en signal. Pristoppen är marknadens normala sätt att berätta att det just nu finns lite el i förhållande till efterfrågan. För ett hushåll är rätt tolkning: pristopp = förbruka inte just nu om du kan flytta förbrukningen. Du räddar inte elnätet, men du sparar i din egen plånbok.
5. Dygnets fyra priszoner och vad du gör i var och en
Dygnets 24 timmar fördelar sig på fyra zoner som beter sig olika. De är inte absoluta — de beskriver en typisk vardag och bygger på Nord Pools realiserade data för åren 2023–2025. Prisnivån varierar med årstid, väder och marknadsläge.
🌙 Zon 1 — Nattfönstret kl. 00–06
Typisk prisnivå: Nord Pool-data 2024–2025, medelvärde 3,4 cent/kWh
Efterfrågan är som lägst. Kärnkraft och vattenkraft producerar jämnt. Det här är dygnets förmånligaste fönster.
- Starta elbilsladdningen (med timer)
- Låt varmvattenberedaren värmas upp
- Starta tvättmaskinen med timer
- Förvärm huset (om värmepumpen kan styras)
☀️ Zon 2 — Morgontoppen kl. 06–09
Typisk prisnivå: Nord Pool-data 2024–2025, medelvärde 10,2 cent/kWh
Vardagens förbrukningstopp: kaffebryggare, duschar, bastur och förvärmningar. Priset är cirka 200 % högre än nattpriset.
- Starta inte tvättmaskinen eller diskmaskinen
- Elbilsladdningen bör redan vara klar
- Nödvändig användning (dusch, kaffe, belysning) är okej
🌤️ Zon 3 — Dagen kl. 09–15
Typisk prisnivå: Nord Pool-data 2024–2025, medelvärde 5,8 cent/kWh
Efter morgontoppen sjunker priset ofta märkbart. Industrins förbrukning är stabilare och vindkraften producerar ofta bra under dagen.
- Följ den exakta prisnivån i tabellen
- På sommaren är detta ofta ett andra utmärkt laddningsfönster
- På vintern bör du vara försiktig — dagpriserna kan vara höga
🌆 Zon 4 — Kvällstoppen kl. 15–21
Typisk prisnivå: Nord Pool-data 2024–2025, kl. 16–20 medelvärde 9,8 cent/kWh
Hem från jobbet, matlagning, bastu och laddning. Alla gör allt samtidigt.
- Flytta valfri förbrukning till senare
- Låt elbilsladdningen starta först kl. 22–23
- Från kl. 20–21 börjar priserna sjunka
Prisuppgifterna är vägledande och bygger på historisk data från ENTSO-E och Nord Pool. Den faktiska prisnivån varierar dagligen beroende på årstid, väder och marknadsläge.
6. Negativa priser — vad händer när priset går under noll?
Ett negativt elpris förvånar de flesta hushåll första gången de hör talas om det: hur kan el ha ett negativt pris?
Varför priset blir negativt
Kärnkraftverk och vattenkraftsdammar kan inte flexibelt stänga av produktionen med kort varsel. Ett vindkraftverk kan inte "lagra" vinden.
När vindkraften producerar mycket — typiskt under sommarhelger kl. 10–15 — samtidigt som förbrukningen är låg finns det mer el i nätet än vad som behövs.
I det läget börjar producenterna lägga bud med negativa priser: de betalar för att någon tar el från nätet.
År 2025 hade Finland 312 timmar med negativa priser — klart fler än år 2023 (187 timmar) eller 2022 (94 timmar). Trenden är stigande i takt med att den förnybara kapaciteten ökar. (Källa: ENTSO-E Transparency Platform)
Vad betyder ett negativt pris för din faktura?
Om börselns timpris till exempel är -1,5 cent/kWh läggs elbolagets marginal (till exempel 0,40 cent/kWh) till. Energidelen på din faktura blir alltså -1,1 cent/kWh. Det krediteras för din förbrukning.
Praktiskt exempel: En elbilsladdning på 50 kWh under en timme med -1,5 cent/kWh. Energidel: 50 × (-1,5) / 100 = -0,75 €. Du får 0,75 euro krediterat på energifakturan. Överföringsavgift och elskatt betalas fortfarande som vanligt, så den totala fakturan är ändå positiv — men energikomponenten har krediterats.
Så utnyttjar du negativa priser i praktiken
Negativa priser infaller i Finland nästan uteslutande:
- juni–augusti
- lördag och söndag
- kl. 10–16
Pristabellen visar negativa priser tydligt markerade. Mer information finns i artikeln negativa elpriser i Finland. Om du ser ett negativt pris för följande dag är det här handlingsrådet: slå på all last som går att styra under den tiden.
Elbilen full, varmvattenberedaren till maxtemperatur, tvätt och disk — allt samtidigt.
7. Vinter jämfört med sommar — varför samma timmar beter sig olika
En vanlig missuppfattning är att pristabellens logik gäller året runt när du väl har lärt dig den. Så är det inte. Vinterns och sommarens pristabeller kommer nästan från olika världar.
Vinterns pristabell — hög, varierande, oförutsägbar
På vintern är Finlands elförbrukning som högst. Läs mer i artikeln vinterns pristoppar. En mörk, kall och lång vinter innebär mer belysning, mer uppvärmning, mer av allt.
Samtidigt är vindkraftsproduktionen mer oregelbunden och vattenmagasinen minskar ofta under vinterns lopp. Vinterns typiska pristabell visar branta toppar och snabba fall.
Skillnaden från timme till timme kan vara 10–20 cent/kWh. På vintern är det särskilt värdefullt att läsa pristabellen, just för att felaktig tidsstyrning kostar mest.
År 2025 gav ett bra exempel: i januari fanns flera dagar då morgontimmarna kl. 07–09 översteg 25 cent/kWh, medan nattimmarna kl. 02–04 samma dagar låg på 2–4 cent/kWh. Värdet av tidsstyrning var då som störst. Läs mer i artikeln börselprisets historik. (Källa: Nord Pool FI day-ahead-data)
Sommarens pristabell — låg, jämn, risk för negativa priser
På sommaren sjunker förbrukningen kraftigt: det finns inget uppvärmningsbehov, dagarna är långa och belysning behövs lite. Samtidigt producerar vindkraften och den växande solkraftskapaciteten rikligt.
Priserna är låga och tabellen jämnare.
På sommaren är det inte lika viktigt att undvika dyra timmar — det finns färre av dem. I stället riktas den aktiva uppföljningen på sommaren mot att utnyttja negativa priser.
Vår och höst — övergångsperiodernas särdrag
April och maj samt september och oktober är instabila när det gäller marknadspriser. Smältvatten i vattenkraften kan pressa priset nedåt på våren, medan höstens första köldveckor kan höja priserna oväntat.
Under dessa övergångsperioder är det särskilt nyttigt att följa pristabellen dagligen, eftersom variationen är stor men svår att förutse.
8. Praktiskt exempel: en typisk vardag planerad med hjälp av pristabellen
Tänk dig att Hanna Mäkinen öppnar börselns pristabell en tisdagsmorgon kl. 07.00 för att se dagens priser. Hon har börselavtal, elbil, varmvattenberedare, tvättmaskin och diskmaskin.
Hon arbetar på distans.
Dagens pristabell (påhittat men realistiskt exempel):
- Kl. 00–05: 2,1–3,4 cent/kWh 🟢
- Kl. 06–07: 6,2 cent/kWh 🟡
- Kl. 07–09: 11,8–13,2 cent/kWh 🟠 (morgontopp)
- Kl. 09–12: 7,4–8,1 cent/kWh 🟡
- Kl. 12–14: 4,2–4,8 cent/kWh 🟢 (dagens andra fönster)
- Kl. 14–16: 6,9–7,8 cent/kWh 🟡
- Kl. 16–20: 12,1–14,6 cent/kWh 🟠🔴 (kvällstopp)
- Kl. 20–22: 7,3–8,4 cent/kWh 🟡
- Kl. 22–24: 4,1–4,9 cent/kWh 🟢
Vad Hanna bestämmer utifrån detta:
| Apparat | Ursprunglig plan | Beslut enligt pristabellen | Besparing |
|---|---|---|---|
| Elbil | Laddad på natten kl. 01–05 | Inga ändringar behövs — laddningen är redan optimerad | — |
| Tvätt | Kl. 08 (12,4 cent/kWh) | Flyttad till kl. 12.30 (4,3 cent/kWh) | ~0,12 €/tvätt |
| Diskmaskin | Kl. 13 | Kl. 12.15 — samma prisfönster | — |
| Varmvattenberedare | Programmerad till natten | Inga ändringar | — |
| Bastu | Kl. 18 (13,5 cent/kWh) | Flyttad till kl. 21 (7,8 cent/kWh) | ~0,51 € |
Dagens sammanlagda effekt: Hanna sparar i dag cirka 0,85 € genom tre små ändringar i schemat. Med samma sätt att fatta beslut blir besparingen 200–350 € per år.
Ändringen kräver inga nya apparater, bara att man läser dagens pristabell och planerar i fem minuter.
Exemplet är illustrativt. Den faktiska besparingen beror på förbrukningsprofil, utrustning och rådande prisnivå.
9. De fem vanligaste misstagen när man tolkar pristabellen
Misstag 1: Man tittar bara på dagens medelpris, inte på timmarna
Medelpriset är en praktisk referens, men det döljer all användbar variation. Om dagens medelpris är 7 cent/kWh men morgontoppen är 14 cent/kWh och nattpriset 2 cent/kWh, har du en betydande optimeringsmöjlighet.
Rättelse: Titta alltid också på dagens dyraste och billigaste timme och när de infaller. Just ytterligheterna visar dagens optimeringsmöjlighet.
Misstag 2: Man antar att en dyr dag betyder att alla timmar är dyra
Även en dag med pristoppar har ofta förmånliga timmar på natten eller under dagen. En särskilt dyr vinterdag är det lockande att tänka "i dag är elen dyr hela dagen" och ge upp optimeringen.
Men ofta är skillnaden mellan natt- och dagtimmar som störst just de dagarna.
Rättelse: Granska pristabellen ännu noggrannare på dagar med pristoppar. Just då är värdet av optimering som störst.
Misstag 3: Man jämför pristabellen med fel sak
Många konsumenter jämför börselns timpris med priset på hela fakturan. Börspriset innehåller inte överföringsavgift, skatter eller marginal — det är bara marknadspriset.
Priset på hela fakturan är vanligtvis 2–2,5 gånger så högt som enbart börsenergipriset.
Rättelse: Använd börspriset för relativ jämförelse (billig eller dyr timme), inte för att gissa det absoluta fakturapriset. Pristabellen har ett momsval som räknar ut konsumentpriset inklusive skatt.
Misstag 4: Man tittar på pristabellen först på kvällen — för sent
Priserna publiceras kl. 13–14 dagen innan. Om du tittar på pristabellen kl. 19 för att få veta vad som redan har hänt i dag kan du inte göra något. Nyttan med pristabellen ligger i framförhållningen.
Rättelse: Kontrollera nästa dags priser varje eftermiddag efter kl. 14–15. Fatta beslut om laddning och förbrukning i god tid.
Misstag 5: Man följer bara vardagarna — helgerna glöms bort
Många har lärt sig att undvika vardagarnas morgontoppar men kontrollerar inte helgpriserna separat. Under helger saknas förbrukningstopparna nästan helt.
Lördag och söndag är ofta 25–40 % billigare än vardagarna. Negativa priser infaller dessutom nästan uteslutande under helger.
Rättelse: Kontrollera helgpriserna separat på fredagseftermiddagen. Helgens stora tvättprogram, bastur och laddningar lönar sig att planera efter helgens prisprofil.
10. Experter förklarar: vad siffrorna inte berättar
Pristabellen är ett värdefullt verktyg, men den berättar bara en del av sanningen. Experter i energibranschen betonar några faktorer som siffrorna inte visar direkt.
"Konsumenten ser en siffra per timme i pristabellen. Den siffran är ändå resultatet av samverkan mellan flera stora kraftsystem och hundratals marknadsaktörer. När priset är exceptionellt högt betyder det inte att någon 'rånar' konsumenten — det betyder att hela systemet är ansträngt just i det ögonblicket."
— Matti Kahra, utveckling av elnät och driftsäkerhet (offentligt inlägg vid ett evenemang i energibranschen)
"En av de största utmaningarna i konsumentkommunikationen kring börsel är att pristabellen kan kännas skrämmande innan man förstår dess logik. Eftersom siffrorna varierar så mycket kan människor känna att de förlorar kontrollen. Sanningen är den motsatta: pristabellen ger tillbaka kontrollen. Den berättar exakt när det lönar sig att förbruka och när det inte gör det."
— Peter Strandberg, forskare inom de nordiska elmarknaderna (offentlig analys av konsumentbeteende)
Det här är en central insikt. Pristabellen är inget hot — den är en informationskälla.
Med ett fast elavtal vet du ingenting om hur tidpunkten för din förbrukning påverkar. Med börselavtal och pristabellen vet du allt du behöver.
11. Vanliga frågor
När publiceras nästa dags priser?
Nord Pool publicerar day-ahead-priserna varje vardag cirka kl. 13.00–14.00 finsk tid. Därefter uppdateras vår pristabell automatiskt. Läs mer i artikeln börselpriset imorgon.
Om du öppnar tabellen kl. 15 på eftermiddagen ser du alla 24 timpriser både för innevarande dag och för nästa dag. Under helger och helgdagar kan publiceringstiden avvika något.
Varför finns det ibland ett tomt värde i pristabellen?
Ett tomt eller saknat värde betyder att nästa dags priser ännu inte har publicerats. Det händer om du tittar på tabellen före kl. 13–14. Ibland kan även en teknisk fördröjning hos Nord Pool orsaka en kort lucka i uppdateringen.
Är börselpriset i Finland detsamma som i Sverige eller Norge?
Vanligtvis nära, men inte identiskt. De nordiska länderna är en gemensam marknad, men kapacitetsbegränsningar i överföringsförbindelserna kan skilja ut områden som egna prisområden.
År 2025 avvek Finlands pris från Sveriges pris cirka 12 % av tiden. Skillnaden är vanligast vid vinterkyla. (Källa: Nord Pool)
Hur påverkar momsen läsningen av pristabellen?
Pristabellen har en knapp: "Visa priser med moms (25,5 %)." När den är aktiverad ser du priserna i den form som ligger närmare din faktura.
Med moms blir till exempel 8 cent/kWh 10,04 cent/kWh. Priset med moms gör jämförelsen mer realistisk.
Påverkar överföringsavgiften läsningen av pristabellen?
Överföringsavgiften syns inte i pristabellen, eftersom den är fast oavsett tid på dygnet. Det innebär att överföringsavgiften inte ändrar optimeringslogiken — börselpriset är den enda komponenten som varierar med timmen.
Kan pristabellen förutsäga morgondagens priser?
Pristabellen är ingen prognos — den är fakta. När priserna har publicerats kl. 13–14 är de slutgiltiga för det dygnet.
Före publiceringen finns inga officiella prognospriser, men professionella marknadsaktörer följer väderprognoser, överföringskapacitet och förbrukningsprognoser för att bedöma prisnivån.
12. Sammanfattning — tre saker som ändrar hur du läser pristabellen
Dagens pristabell är inte bara en statistiktabell. Den är en handlingsplan.
Sak 1
Pristabellen visar när du har valt det dyraste möjliga ögonblicket. När du tittar på tabellen på morgonen och ser att kl. 07–09 är dagens dyraste timme har du informationen. Den ändrar ditt beteende — eller inte, men då handlar det om ett val och inte om okunskap.
Sak 2
Nattfönstret kl. 00–06 är nästan alltid dygnets förmånligaste. Enstaka undantag är sällsynta. Allt du kan flytta till natten — laddning, tvätt och disk, uppvärmning av beredaren — hör hemma där.
Sak 3
Pristabellens värde ökar på vintern, när priserna varierar mest. På sommaren är priserna låga och jämna — avkastningen på optimering är mindre. På vintern kan samma information spara många gånger mer. Från december till februari ger uppföljningen av pristabellen störst nytta i euro.
Använd pristabellen 30 sekunder varje eftermiddag. Kontrollera nästa dags billigaste och dyraste timmar. Gör en eller två ändringar i schemat. På ett år är det ett beslut värt 100–300 euro.
Ansvarsfriskrivning: Den här artikeln är allmän konsumentinformation och inte personlig finansiell rådgivning. De historiska prisuppgifterna bygger på offentlig data från Nord Pool och ENTSO-E. Tidigare prisutveckling garanterar inte framtida prisnivåer. Kontrollera alltid avtalsvillkoren direkt hos ditt elbolag.